Vet du inte vad du ska göra med dina slitna jeans eller trasiga strumpor? Du är långt ifrån ensam. Fram till alldeles nyligen var det vanligt att bara slänga trasiga kläder i soppåsen – något som visade sig vara ett stort resursslöseri. Men från och med 1 januari 2025 har reglerna ändrats både i Sverige och inom EU. Nu måste du sortera textilavfall separat, precis som du redan gör med plast, glas och metall. Lär dig var du slänger trasiga kläder, varför det är viktigt och hur du gör rätt enligt de nya reglerna.

Nya lagen: så ska du sortera textilavfall

Från årsskiftet 2024/2025 är det obligatoriskt att sortera textilavfall som en egen fraktion, alltså helt separat från vanliga hushållssopor. Den nya lagen gäller alla typer av textilier som du inte längre använder – både från hushåll och verksamheter – och det är en stor förändring i hur vi hanterar gamla kläder och hemtextilier.

Anledningen till att lagen införts är enkel: vi konsumerar alldeles för mycket kläder som används för kort tid och sedan kastas. I genomsnitt handlar det om 13–14 kilo nyproducerade textilier per person varje år i Sverige, samtidigt som vi gör oss av med 7–9 kilo textilavfall. Det mesta har tidigare hamnat i restavfallet och gått direkt till förbränning, trots att upp till hälften hade kunnat återanvändas eller återvinnas.

För dig innebär lagen att du inte längre får kasta trasiga kläder i soppåsen. Textilavfall måste sorteras ut och lämnas in till kommunens insamlingssystem.

Vad räknas som textilavfall?

Du kanske tror att det bara handlar om slitna t-shirts och trasiga byxor, men begreppet är mycket bredare än så. Allt som består av textilmaterial – vävt, stickat eller tovat – och som inte längre används klassas som textilavfall.

Exempel på textilier du kan lämna:

• Kläder: t-shirts, jeans, jackor, underkläder, strumpor
• Hemtextilier: gardiner, sängkläder, dukar, filtar
• Accessoarer: mössor, halsdukar, väskor, tygskor
• Möbler med textil: sofföverdrag, dynor, madrasser
• Övrigt: tygspill, trasmattor, garn och textilkassar

Tänk på att textilierna bör vara torra och helst rena. Om de är fuktiga eller smutsiga, lägg dem i en försluten plastpåse innan du lämnar dem. Det skyddar både dina textilier och andras från att förstöras i hanteringen.

Här lämnar du trasiga kläder för återvinning

Så var slänger man trasiga kläder? Det varierar något beroende på var du bor, men nästan alla kommuner erbjuder idag någon form av insamlingslösning för textilavfall. Det viktigaste är att du inte kastar dem i vanliga hushållssoporna.

Här är vanliga alternativ:

• Återvinningscentraler – Har nästan alltid insamlingskärl för textil.
• Återvinningsstationer – Vissa stationer har extra fack för textilier.
• Insamlingsboxar – Ofta i närheten av mataffärer, skolor eller bostadsområden.
• Butiker – Flera klädbutiker tar emot gamla plagg och erbjuder ibland rabatt i utbyte.
• Välgörenhetsorganisationer – Tar emot både hela och trasiga textilier beroende på skick.

Det finns även pilotprojekt i vissa kommuner med fastighetsnära insamling, men det kräver att textilierna hålls torra, annars riskerar de att mögla. Därför sker insamling fortfarande oftast på centrala platser.

Vad händer med det du lämnar in?

När du väl lämnat dina trasiga kläder börjar nästa steg i processen: sortering. Allt textilavfall sorteras för att avgöra vad som kan återanvändas, vad som går att återvinna och vad som eventuellt måste brännas.

En grov fördelning ser ut så här:

• 60–70 % förbereds för återanvändning, till exempel genom att säljas second hand
• 20–30 % går till materialåtervinning, där textilfibrer används i nya produkter
• 7–10 % bränns för energiåtervinning när inget annat alternativ finns

I Sverige finns några anläggningar som hanterar sorteringen, men en stor del skickas fortfarande till länder som Litauen eller Polen där avancerade sorteringssystem kan dela upp textilen i upp till 300 olika fraktioner beroende på material, färg och kvalitet. Trots transporten är miljöpåverkan låg i jämförelse med nyttan av återvinningen.

Så här gör du för att sortera rätt

Att göra rätt är inte svårt – men det kräver lite planering. För att hjälpa dig på vägen kan du följa den här enkla steg-för-steg-listan:

• Rensa regelbundet – Ta för vana att gå igenom din garderob några gånger per år.
• Dela upp i högar – Sortera i ”hela och rena” (för återanvändning) och ”trasiga eller slitna” (för återvinning).
• Lämna in separat – Använd påsar för att hålla fuktiga eller smutsiga textilier åtskilda.
• Kolla med kommunen – På deras hemsida står exakt var du kan lämna dina textilier.

Den här rutinen kan snabbt bli lika självklar som att panta flaskor eller sortera matavfall.

Miljövinsten med att återvinna trasiga kläder

Det finns få saker du som privatperson kan göra som har så stor miljöeffekt som att hantera textil rätt. Produktionen av nya kläder kräver enorma mängder resurser – exempelvis vatten, kemikalier och energi – och ger upphov till stora mängder utsläpp.

Här är några konkreta miljövinster med trasiga kläder återvinning:

• Produktionen av ett enda par jeans kräver upp till 10 000 liter vatten
• En t-shirt orsakar upp till 5 kg växthusgasutsläpp
• Att använda ett plagg dubbelt så länge minskar klimatpåverkan med nästan 50 %
• Materialåtervinning kan minska mark- och vattenanvändning med upp till 10 %

Genom att du sorterar rätt minskar behovet av nyproduktion, vilket i sin tur minskar miljöbelastningen enormt. Och det kostar dig nästan ingenting.

Återanvänd istället för att kasta

Innan du bestämmer dig för att slänga något, fundera på om det kan få ett nytt liv. Bara för att något inte passar dig längre betyder inte att det är oanvändbart. Det finns massor av kreativa sätt att ge textilier ett nytt syfte.

Testa till exempel:

• Sy om ett plagg till något nytt – kuddfodral, tygkassar eller trasmattor
• Dela med vänner – särskilt barnkläder och ytterplagg är ofta populära
• Sälj eller skänk – via second hand-butiker, appar eller klädbytardagar
• Använd som städtrasor – perfekt för slitna lakan och t-shirts

Ju längre tid en textil används, desto bättre för klimatet. Det är dessutom ofta billigare för dig.

Vad väntar framöver?

Det är mycket på gång inom textilområdet. Just nu diskuteras ett producentansvar inom EU, vilket innebär att tillverkare och återförsäljare själva skulle få betala för insamling och återvinning. Detta väntas leda till ännu bättre system och fler möjligheter att ta hand om textil på rätt sätt.

Samtidigt växer den svenska infrastrukturen. Nya sorteringsanläggningar öppnas, forskningsprojekt för återvinning av textilfiber testas och fler kommuner ansluter till moderna system. Med andra ord är vi på väg åt rätt håll – men det kräver att alla är med och gör sin del.

Så nästa gång du står med ett hål i strumpan eller en tröja som sett bättre dagar, tänk efter: var slänger man trasiga kläder?

Vanliga frågor och svar om trasiga kläder och återvinning

Här får du svar på några av de vanligaste funderingarna kring hur du ska göra med trasiga kläder, vad som räknas som textilavfall och vad som egentligen händer efter att du lämnat in dina textilier.

Vad räknas som textilavfall?

Textilavfall är alla textilprodukter du inte längre använder – oavsett om de är hela eller trasiga. Det kan vara kläder, sängkläder, gardiner, handdukar, väskor, tygskor, sofföverdrag, trasmattor och till och med tygspill från hobbyprojekt. Så länge det huvudsakligen består av textilmaterial, räknas det.

Får jag slänga textil i vanliga soporna?

Nej, från och med januari 2025 får du inte längre slänga textilier i restavfallet. De måste sorteras ut och lämnas till insamling via kommunens system. Slänger du textil i soppåsen finns det risk att den går till förbränning i stället för återanvändning eller återvinning, vilket är ett onödigt slöseri med resurser.

Måste textilierna vara rena?

Helst ja – rena textilier är lättare att hantera och har större chans att kunna återanvändas eller materialåtervinnas. Men även smutsiga eller blöta textilier får lämnas in. Då ska du bara se till att packa dem i en sluten plastpåse så att de inte förstör annat textilavfall.

Kan jag lämna in textilier som innehåller plast eller metall?

Det går bra så länge produkten till största delen består av textil. En jacka med dragkedja eller ett par byxor med knappar kan alltså lämnas in. Det viktiga är att undvika produkter där textil bara är en liten del, som t.ex. en cykelsadel eller en badboll med tygöverdrag.

Vad gör jag med textilier som innehåller farliga ämnen?

Om du misstänker att ett plagg innehåller farliga kemikalier, till exempel flamskyddsmedel eller hormonstörande ämnen, bör du kontakta din kommun. Vissa kommuner vill att sådana textilier sorteras separat. De får fortfarande lämnas som textilavfall men kommer inte att återbrukas eller cirkuleras vidare.

Varför är återanvändning bättre än återvinning?

Att förlänga livet på en textil är det bästa du kan göra för miljön. Återanvändning minskar behovet av nyproduktion, vilket står för den största klimatpåverkan. Om du använder ett plagg dubbelt så länge kan du minska dess klimatavtryck med upp till 50 procent. Återvinning är fortfarande bra, men kräver energi och resurser.

Vad händer om jag blandar textilavfall med andra typer av sopor?

Då försvårar du sorteringen och textilen riskerar att förstöras. Om fukt, smuts eller andra material kommer i kontakt med textilierna kan de inte längre återanvändas eller återvinnas. Därför är det viktigt att sortera textilavfall rätt från början.

Kan jag få böter om jag slänger textil i soppåsen?

Nej, du får inte böter direkt. Men vissa kommuner har infört så kallade felsorteringsavgifter, vilket innebär att du kan få betala en extra avgift om du slänger saker på fel sätt. Det gäller i så fall även andra typer av avfall, som mat eller plast.

Kan jag lämna in textilavfall till klädbutiker?

Ja, många större kedjor har egna insamlingssystem. Du kan till exempel lämna gamla kläder i butik i samband med att du handlar nytt. Vissa butiker erbjuder till och med rabatt eller bonus när du lämnar in gamla plagg.

Vad är skillnaden mellan återanvändning och återvinning?

Återanvändning betyder att plagget används igen i befintligt skick, ofta via second hand. Återvinning innebär att textilen bryts ner i fibrer och används för att tillverka nya produkter, till exempel stoppning eller isolering. Återanvändning är bäst ur miljösynpunkt, men båda alternativen är mycket bättre än förbränning.